Jag är en individ som sällar mig till den gruppen av människor som hatar att stå i kö och rättar mitt liv och beteende därefter. Såvida inte det är nödvändigt, som i affärer, vid bankomater och vid på- och avstigning när det gäller bussar och annan kollektivtrafik. Kösystemet, som sådant, är rätt okej och rättvist om man står på led och väntar på sin tur. Det som rubbar detta system är åtminstone två saker, som jag tänker på(finns säkert flera).
Det första är när någon tränger sig. Detta "den starkes rätt" beteende är självklart orättvis och kan vålla många konflikter. Jag anser att detta fenomen uppträder oftare än vi tror och på ett sätt som gör att vi accepterar detta. Jag menar inte att en person, helt sonika, går förbi kön och ställer sig först utan vad jag menar är att detta uppstår, så fort, en ny kassa öppnar i t.ex en butik. Plötsligt får den bakre delen av kön du står i liv och folk störtar fram i vild frenesi. Detta är orättvist då personen närmast kassan borde få första platsen i den nyöppnade, inte sant? Det kan förvisso vara rätt komiskt att se dessa människor som för glatta livet rusar fram med sina kundvagnar för att tjäna någon minut extra, som med triumf i blicken sneglar lite överlägset över till den kön där jag fortfarande står helt lugn. "Grattis, du har vunnit något som inte ens är en tävling." Kabla ut nyheten, stoppa pressarna! Idag har Mr W. Inner tjänat in 4 minuter och 26 sekunder på att en ny kassa öppnade. Dessa surt förvärvade minutrar kommer han ändå kasta bort på att vänta för hans partner är inte färdig med sitt.
Jag, däremot, är lugn för jag unnar dem denna seger. Det ger hopp om att alla faktiskt kan vara vinnare, vilket annars är omöjligt i ett annars kapitalistiskt system.
Det andra fenomenet på en orättvis kö är utanför de krogar som har pointers. Där står en skock människor, mer eller mindre berusade, mer eller mindre bemedlade och mer eller mindre klädda. Vakterna pekar på de som står i tur att komma in. Vilken lycka, att bli pekad på. Det är annat än när Niklas pekade på en i mellanstadiet och skrattade nedvärderande, eller när Alte Frau Åberg pekade på en, för att gå upp till den svarta tavlan och skriva upp en tysk glosa som man inte hade läst på. Nu vill man bli pekad på, vara speciell. Jag har med fasa sett hur krogar medvetet håller en lång kö, trots att stället inte ens är halvfullt. Frågan är hur ekonomiskt försvarbart detta är. Hur mycket pengar går krogen miste om när de håller en kö av människor som är starkt motiverade att spendera lite kosing i baren? Tänk att en krog verkligen kan stänga folk ute för att hålla något så abstrakt, som image att man är "inne", levande.
Det är av min fulla övertygelse att detta "pointersystem" bara visar oss att korruption och orättvisa lönar sig. Det visar på ett samhälle som gynnar de som redan gynnas.
Jag var en gång naiv och trodde att pengar var lika mycket värda för alla, d v s 1 krona för mig är 1 krona för dig också. Jag får nog omvärdera den synen då ett "pointersystem" visar på att mina pengar har inte samma värde som andras pengar.
Nä, jag bojkottar ställen med denna orättvisa syn på människors rätt att fritt kunna välja var man ska lägga sina pengar. För mig är en öl inget mer än en öl, vare sig den konsumeras på Harrys i Halmstad eller Borås(för den delen) eller på något place runt stureplan...
fredag 17 oktober 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
En sak som gör mig lite småtokig är de där kölappsystemen. Om man missar att de finns alltså. Då står du i kö en lång stund. Lokalen fylls på med människor som vet om systemet. När det som du tror blir din tur får man höra vilket könummer har du? Det är uppenbart för alla i lokalen att jag väntat längst ändå får jag ställa mig längst bak. Sånt är....!!
Skicka en kommentar